SKOLHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOLÄGET i ÅK 1 PÅ BOBERGSGYMNASIET

LÄSÅRET 2007-2008

INLEDNING

I skolsköterskans arbete ingår bland annat att erbjuda hälsoundersökning och hälsosamtal under elevernas första år på gymnasiet. Hälsosamtalet förs utifrån ett strukturerat frågeformulär med frågeområden som handlar om kost och fysisk aktivitet, arbetsmiljö, fritid, fysisk och psykisk hälsa samt frågor om alkohol, tobak och narkotika. Jag registrerar de avidentifierade resultaten från hälsosamtalen i en databas som förvaltas av Landstinget Västernorrland. Statistik från föregående läsår har nu kommit och jag tänkte berätta om några resultat.

SAMMANFATTANDE KOMMENTARER

Av läsårets ca 150 elever var det 108 som besvarade hälsoenkäten. De flesta av dessa har också valt att komma för hälsoundersökning/hälsosamtal. Några av eleverna har valt att inte väga sig b l a några enstaka för att de känner sig för stora. Ett antal elever har valt att inte komma till hälsosamtalet men har ändå besvarat de övriga frågorna i enkäten. Det finns 33 uteblivna svar på den frågan (BMI), 4 flickor och 29 pojkar. Ytterligare en förklaring, med tanke på att så många pojkar uteblivit, är hur och när jag har kallat dem till samtal. Jag tror att flickor i högre grad söker upp mig självmant än vad pojkar gör. Flickorna verkar också ha lättare för att passa en tid om jag ger dem en. Av olika anledningar är det också så att jag startade lite sent med hälsosamtalen och har därför helt enkelt inte hunnit ”jaga” alla elever.

När det gäller kosten så äter de flesta eleverna både lunch och middag men det är sämre när det gäller frukosten (70 av 108 äter inte frukost, ganska jämnt fördelat mellan könen). Jag gör samma reflektion som förra läsåret, att det blivit sämre efter senareläggningen av skolstart. Jag tror att eleverna tidigare hann köpa frukost i matsalen innan lektionerna började. Nu är det väldigt snålt med tid i förhållande till när buss och tåg kommer till Ånge. De måste gå direkt till lektionerna för att hinna. Här försöker jag diskutera med eleverna om hur man kan lösa det problemet, t ex att ha med sig något själv för att äta på första rasten. Många elever har svårt att se sambandet ”lägga sig i tid och kliva upp tidigt nog för att hinna äta frukost”.

När det gäller upplevelsen av stress i skolan tycker jag det är en jämnare fördelning mellan pojkar och flickor i år än i fjol, 06/07. Årets pojkar upplever stress i högre grad än fjolårets pojkar. Jag har gjort en procentuell jämförelse och kan då konstatera att 1,9% av pojkarna ifjol kände sig alltid stressade medan det i år har ökat till 4,8%. ( I år är det 11 fler pojkar som besvarat enkäten än i fjol. Motsvarande för flickorna är 14 färre flickor till antalet.) Flertalet elever anger dock att de trivs mycket bra eller ganska bra på Bobergsgymnasiet. Som ifjol tror jag att det här är kopplat till att några av de elever som inte trivs faktiskt inte känner sig studiemotiverade men upplever att de inte har något annat val än att gå i skola (ofta är det föräldrar som ställer det kravet).

Jag undrar också litet över hur fritiden påverkar känslan av stress i skolan. Min upplevelse är att elever som är mycket fysiskt aktiva är i många fall också de som är i hög grad studiemotiverade. I en del av fallen har de också, i större eller mindre omfattning något arbete på fritiden (i år har 22 elever av 108 angett att de har arbete på fritiden redan i ÅK 1). Kan de verkligen orka med skolan då? När jag frågar eleverna så är arbetet i lite skiftande omfattning, men även om det ”bara” gäller helgjobb så påverkas ju viloperioden.

Upplevelsen av stress, både på fritid och i skola, kan också tydligt kopplas till det fysiska och psykiska välmåendet. De elever som upplever sig stressade har också i de flesta fall problem med mycket huvudvärk och spänningar i nacke och axlar. Men också upplevelsen av att inte känna sig motiverad har i några fall gett samma effekt på hälsan. I några fall är det ett destruktivt leverne på fritiden (f f a alkohol) som troligen orsakar dålig hälsa. Dessa elever har dock svårt att se sambandet eller förstår men har svårt att ändra på beteendet. I år kan jag också se en ökning när det gäller pojkarna och deras välbefinnande. Jämfört med ifjol då 3,8% av pojkarna angav att de ofta hade huvudvärk så har detta ökat till 11% i år. Siffran när det gäller besvär av nacke och axlar är motsvarande, från 5,8% ifjol till 12,7% i år. När det gäller flickorna så ser det ganska lika ut jämfört med ifjol men de mådde då sämre än pojkarna och i år har pojkarna tydligt kommit närmare flickornas siffror. I så fall mår pojkarna lika dåligt som flickorna i år, om man tolkar dessa siffror som psykosomatiska besvär.

När det gäller mobbning är frågan ställd så att det ibland är svårt att veta om eleven blivit utsatt här på Bobergsgymnasiet eller om det är saker som hänt tidigare, har du själv blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad…. Några av dem som svarat ja har upplevt det tidigare (under högstadiet) men uppger att det blivit bättre på gymnasiet. De flesta är elever som vi i elevvården känner till. Procentuellt är det en ökning bland pojkarna och en minskning bland flickorna.

För att må bra är det viktigt för våra ungdomar med vuxenkontakt. De allra flesta svarar ja på frågan om de har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Min följdfråga är alltid vem som är den personen. De flesta svarar mamma men några svarar antingen pappa eller båda. Tyvärr är det en ökning från 13 till 17 elever på vår skola som upplever att de inte har någon vuxen att prata med (detta är alltså Åk-1 elever). Av de elever som svarat att de har någon vuxen finns det några som säger att deras vuxenkontakt är elevvården, framför allt skolkuratorn. Det finns alltså några fler än 17 stycken som inte har någon bra vuxenkontakt hemma. När det gäller själva ökningen så är det också här pojkarna som svarar för den. Procentuellt jämfört med ifjol så var siffran då 9,6% och i år har den ökat till 19%.

Jag tycker alltså att det ser ut som pojkarna mår allt sämre medan flickorna ligger på ungefär samma nivå. Däremot så kan man se att deras egen skattning på frågan om hur de mår för det mesta inte skiljer sig nämnvärt mot ifjol. Generellt mår våra elever ganska bra eller mycket bra om de får säga det själva. Här kan man också se att flickorna fortfarande säger sig må sämre än pojkarna. När det gäller rökning är det procentuellt en ökning hos flickorna från 5% ifjol till 11% i år. Motsvarande för pojkarna är en minskning från 17,6% i fjol till 14% i år (gäller alltså de som angett att de röker dagligen). När det gäller snusning är det också en liten ökning hos flickorna och en liten minskning hos pojkarna. Det samma gäller alkoholbruket, en minskning hos pojkarna och en ökning hos flickorna. Av dem som angett att de dricker någon/några ggr/månad är det hos flickorna en ökning från 35,6% ifjol till 40% i år och hos pojkarna en minskning från 46,2% ifjol till 33% i år.

KOST OCH FYSISK AKTIVITET

När det gäller BMI var en majoritet av både pojkarna och flickorna normalviktiga, 57 av de 80 som vägt sig. 8 pojkar av 63 hade övervikt/fetma och 29 har inte vägt sig. När det gäller flickorna hade 10 övervikt/fetma och 4 har inte vägt sig. Inga av de vägda eleverna var underviktiga. De allra flesta äter lunch och middag varje dag men när det gäller frukosten är det lite spridning, framför allt när det gäller pojkarna. 6 pojkar äter aldrig frukost, 7 äter frukost 1-2 skoldagar/vecka och 12 äter frukost 3-4 skoldagar/vecka. Endast 1 flicka har angett att hon aldrig äter frukost. Middag anger de allra flesta att de alltid äter, endast en pojke anger att han aldrig äter middag. 77 av eleverna anger att de alltid är aktiva på idrottslektionerna och det är ungefär lika många pojkar som flickor. 9 elever (6 pojkar och 3 flickor) har angett att de aldrig är med på idrotten.

ARBETSMILJÖN

9 elever anger att de alltid har arbetsro på lektionerna (5 pojkar och 4 flickor) medan ett flertal anger att de har arbetsro ibland eller sällan. Endast 2 elever (1 pojke och 1 flicka) har angett att de aldrig har arbetsro. Endast 1 elev (en flicka) har angett att hon aldrig kan koncentrera sig på lektionerna. På frågan om man känner sig stressad över skolarbetet anger flertalet elever att de känner sig stressade ibland. Oftast handlar det om stress inför prov. 3 flickor och 2 pojkar har angett att de alltid känner sig stressade över skolarbetet.11 pojkar och 14 flickor anger att de ofta känner sig stressade över skolarbetet. Endast 4 pojkar anger att de aldrig känner sig stressade (inga flickor). Upplevelsen av stress kan kopplas till elever som har någon form av svårighet att hänga med i skolan, t e x läs- och skrivsvårigheter, men också elever som ställer stora krav på sig själva (vilket är det vanligaste skälet till flickornas upplevelse av stress). De talar också om att prov ”klumpar ihop sig” under samma period, oftast i samband med att något lov nalkas.

På frågan vet du någon på skolan som blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever i skolan har 54 pojkar och 39 flickor svarat nej. 9 pojkar och 6 flickor har svarat ja. Ingen av eleverna har i år namngett några speciella personer utan säger att det ”säkert” finns någon som blir utsatt. När det gäller samma fråga fast att andra blir illa behandlade av vuxna i skolan har 1 flicka och 3 pojkar angett detta. När det gäller om de själva blivit illa behandlade av andra elever har 5 flickor och 5 pojkar svarat ja på frågan. Av de elever som svarat ja har några varit utsatta under, i stort sett, hela skoltiden (det har ofta börjat redan i åk 2-4 på grundskolan). Några säger att de ändå tycker att det blivit mycket bättre sedan de börjat gymnasiet. Flera av eleverna känner vi i elevhälsan till och har använt oss av vår mobbingpolicy för att försöka hjälpa. Endast 1 pojke anger att han blivit illa behandlad av vuxna i skolan men det är naturligtvis en för mycket.

När det gäller trivseln på vår skola har de flesta svarat att de trivs mycket bra eller ganska bra. 6 pojkar har angett att de trivs varken bra eller dåligt och 1 att han trivs ganska dåligt. I år har också en pojke angett att han trivs mycket dåligt i skolan. När det gäller flickorna har 7 angett varken bra eller dåligt och 1 ganska dåligt. Min upplevelse, när jag fortsatt fråga eleverna om vad det har att göra med och vad som skulle kunna få dem att trivas bättre, är att det oftast handlar om deras egen studiemotivation. Den reflektion jag gör angående detta i år är, precis som ifjol, att de elever som inte mår bra i skolan är mer eller mindre tvingade att gå gymnasiet för att de inte har något annat alternativ. Vad kan vi göra för att de ska trivas?

FRITIDEN

33 pojkar anger att de motionerar dagligen eller 3-4 ggr/vecka på fritiden. Motsvarande siffra för flickorna är 34 stycken. Av dem som tränar mycket, är det vanligt att träna fler idrotter, det är t ex vanligt att flickorna kombinerar fotboll och innebandy. Pojkar tränar mer styrka men också fotboll och ishockey. Även skidsport i olika former förekommer. 30 pojkar och 11 flickor motionerar 1 gång/v eller sällan på fritiden.

Hur mycket tid man tillbringar framför TV/dator på fritiden varierar. Det hänger en del ihop med hur mycket tid som används för träning. Generellt kan sägas att de som tränar mycket tillbringar ganska lite tid framför TV eller dator. 8 pojkar och 11 flickor tillbringar mindre än 1 timme per dag framför dator och/eller TV, 1-3 timmar per dag 28 pojkar och 31 flickor och 4-6 timmar per dag 22 pojkar och 3 flickor. Inga flickor tillbringar mer tid än så framför dator/TV, men 5 pojkar anger att de tillbringar mer än 6 timmar per dag framför dator/TV. Arbetar på fritiden gör 12 pojkar och 10 flickor. Det är stor variation på hur ofta de arbetar, allt från bara loven till helger och eftermiddagar.

DEN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSAN

Flertalet pojkar tyckte att de mådde bra eller ganska bra. 6 har angett att de mår varken bra eller dåligt. Ingen pojke har angett att han mår ganska dåligt eller mycket dåligt. När det gäller flickorna mådde 23 flickor bra eller ganska bra, 10 angav att de mådde varken bra eller dåligt, 1 att hon mådde ganska dåligt och 1 att hon mådde mycket dåligt.

84 elever hade aldrig besvär av allergi, 17 elever hade besvär sällan eller ibland, 4 har angett ofta och 1 flicka och 1 pojke har angett att de alltid har allergiska besvär. När det gäller besvärande huvudvärk har 7 pojkar och 8 flickor ofta besvär. 1 flicka har angett att hon alltid har huvudvärk. Besvärande ont i magen hade 2 pojkar och 3 flickor ofta. 2 flickor och 2 pojkar har angett att de alltid har ont i magen. Besvärande värk i rygg/nacke/axlar hade 8 pojkar ofta och 10 flickor ofta eller alltid. Jag tycker att man kan se ett klart samband mellan värk i rygg/nacke/axlar och huvudvärk. De flesta som anger det ena anger också det andra besväret och det verkar ofta hänga ihop med prestationskrav. Ingen elev tar värktabletter dagligen men 7 flickor och 2 pojkar tar tabletter några gånger per vecka.

På frågan om man de senaste tre månaderna känt sig ledsen eller nedstämd har 3 pojkar och 9 flickor svarat ofta och 2 flickor har svarat att de alltid känner sig nedstämda. Orolig eller rädd kände sig 1 pojke och 1 flicka ofta. 1 flicka kände sig alltid orolig eller rädd. Irriterad eller på dåligt humör kände sig 6 pojkar och 8 flickor ofta. 1 pojke och 2 flickor har angett att de alltid känner sig irriterad eller på dåligt humör.

12 pojkar och 5 flickor har angett att de inte har någon vuxen som de kan prata med om det som är viktigt för dem.

När det gäller sömnen var det 45 pojkar som angav att de alltid eller ofta sover bra, 12 har svarat att de sover bra ibland och 4 att de sällan sover bra. En pojke har angett att han aldrig sover bra. Av flickorna sover 27 alltid eller ofta bra. 13 flickor anger att de sover bra ibland och 3 att de sällan sover bra. 2 flickor uppger att de aldrig sover bra. Orsaken till sömnbrist skiljer sig mellan pojkar och flickor. Pojkarna sitter ofta uppe vid datorn och flickornas sömnbrist beror ofta på att de, med något undantag, oroar sig över något (skola, familj, pojkvän, kompisar).

ALKOHOL/NARKOTIKA/TOBAK

Röker dagligen har 9 pojkar svarat att de gör. 47 anger att de aldrig har rökt eller bara provat röka. Övriga röker någon/några ggr/mån eller någon/några ggr/vecka (7 st).

Bland flickorna är det 5 som anger att de röker dagligen och 24 som aldrig rökt eller bara provat röka. Övriga röker någon/några ggr/mån eller någon/några ggr/vecka (6 st).

10 pojkar och 6 flickor har angett att de snusar dagligen. 37 pojkar och 24 flickor anger att de aldrig provat, 10 pojkar och 12 flickor har provat och 6 pojkar och 3 flickor anger att de snusar någon/några ggr/mån eller någon /några ggr/vecka.

När det gäller alkohol har 20 pojkar och 9 flickor angett att de aldrig provat. 17 pojkar och 17 flickor anger att de provat alkohol. 21 pojkar och 18 flickor anger att de dricker alkohol någon/några gånger i månaden. 4 pojkar och 1 flicka anger att de dricker alkohol någon/några gånger/vecka. En pojke har valt svarsalternativet en gång om året.

På frågan om narkotika har jag inte fått någon statistiksammanställning. Men vad jag kan komma ihåg är att de flesta angett att de skulle tacka bestämt nej om de blev erbjuden narkotika. 1 pojke och 1 flicka tror jag har svarat att de troligen tackar nej och 1 pojke vet jag att han svarat att han skulle säga ja. Ingen av årets elever har svarat att de kanske skulle tacka ja.

Yvonne Järnberg, skolsköterska

Bobergsgymnasiet

Box 116

841 22 ÅNGE

Tel 0690-250213 , 070-237 46 77

e-post: yvonne.jarnberg@ange.se